| ___ (Chris Härenstam och Glenn Strömberg)      Niclaz försnack: Ingången säger mycket om utgången. I EM-slutspelet stämde det så precist att öppningslagen Portugal och Grekland månaden senare också stod i en sensationell final mot varandra, och att samma lag vann. Att Tyskland och Costa Rica skulle upprepa det är väl lika sannolikt som att det ena laget kommer spela barfota, men en öppningsmatch sätter ändå en prägel på vad som komma skall. På så vis hoppas jag att tyskarna får det svårt direkt, gärna åker på en sådan chock som Senegal bjöd Frankrike på för fyra år sedan, något som realistiskt sett dock känns alldeles för otroligt. Costa Rica är knappast ett nytt Grekland. Finns viljan hos de gamla costaricanerna kan de i sina bästa stunder säkert överraska, särskilt med tanke att de har så irrationella forwards som Paulo Wanchope och Ronald Gomez. Moroten att chocka i en öppningsmatch, med hela världen som åskådare, bör ju kunna väcka de gamla benen till liv. Tyskland har pressen hemifrån, de vet att de skulle bli totalsågade vid poängförlust, de måste övertyga även spelmässigt, och - det värsta av allt - de saknar överlägsne Michael Ballack i den här matchen som fortfarande har känningar. Hade man inlett mot Polen hade det mycket väl kunnat sluta i fiasko men Costa Rica ser helt enkelt för dåliga ut. Kanske går det segt, kanske kan costaricanerna störa men Tyskland bör ändå kunna trycka in ett-två mål och få pusta ut. Mitt drömscenario är att hemmalaget tidigt åker på ett snöpligt mål i arslet och får panik - mitt logiska sinne är tråkigare och säger 2-0.  Benkes försnack: VM-premiär. Det smakar inte helt fel att äntligen kunna säga men det är klart att matchen kunde varit mer upphetsande än Tyskland-Costa Rica. Det mest intressanta inför matchen är väl att se hur mycket Michael Ballack egentligen bestämmer. Han säger att han kan spela, men vill Klinsmann vila honom till viktigare matcher? Tyskland vinner denna match med eller utan Ballack. Ett par mål på fasta situationer och en strumprullare från Podolski och hemmanationen har fått en smakstart på årets VM. Resultat: 4-2 (2-1). Matchens tre bästa: Miroslav Klose (fw), Bastian Schweinsteiger (vm), Paulo Wanchope (fw).  Benkes efteranalys: VM började bra för arrangörslandet. Efter ett par klara chanser de första fem minuterna dundrade vänsterbacken Phillip Lahm in ett högerskott i bortre krysset från straffområdets kryss. Paulo Wanchope lyckades dock exponera bristerna i backlinjen några minuter senare och det var kvitterat. Det är lätt att kritisera mittbackarna, men vid båda målen var det ytterbackarna som inte stod i linje och frågan är om det saknas en ledare som styr försvaret, någon som ryter till och ser till att alla är med på om det ska lyftas eller fallas. För det finns ingen snabbhet i Tysklands försvar som kan kompensera bristande samspel. Det kändes dock aldrig som någon fara på taket för Tyskland som gavs hur mycket tid och ytor som helst i första halvlek mot ett naivt Costa Rica. Miroslav Kloses två mål var viktiga för fortsättningen, men frågan är om Klinsmann har råd att satsa på ”framtidsmannen” Podolski i fortsättningen. Han visade dålig tajming och tog mängder av felaktiga beslut. Närmast desperat efter att göra ett mål, när han istället borde anstränga sig för att hitta ett vägvinnande spel. Beslutet att peta Kuranyi ur truppen förefaller än mer tveksamt efter Podolskis insats. Alternativen är inte många i den tyska truppen på anfallssidan. I andra halvlek gick matchen lite i stå, men efter Wanchopes andra mål växlade tyskarna upp igen med ett underbart distansmål från Frings som följd. Ett Tyskland som alltså gjorde fyra vackra spelmål med ett försvar som darrade rejält mot svagt motstånd. Kan det bli mer otyskt egentligen? Måste med några ord även kommentera Schweinsteiger. Han var riktigt bra denna dag och kan kanske växa ut till tyskarnas viktigaste spelare vid sidan av Lehmann och Ballack. (Robert Perlskog och Jens Fjellström)   Niclaz försnack: Matchen alla pratar om! I Polen och Ecuador alltså - för oss andra är det väl en mjukstart inför morgondagen. Trist att alla fyra deltagande lag under denna första VM-dag är så oglamourösa. Hur som helst vågar jag nästan garantera drama här vilket ju alltid är kul. Polen och Ecuador är de lag som bör göra upp om andraplatsen bakom Tyskland som ger en plats i åttondelen mot ett lag från grupp b, så på så vis kan vi ju som publik även spionera lite extra för svensk räkning. Vill man nå dit är denna match givetvis ett måste, för jag tror att bägge lagen undermedvetet räknar med tre poäng mot Costa Rica och ser Tyskland-matchen som någon form av bonus. Det är alltså här det avgörs. Vilka som vinner hänger nog mycket på hur de bräckliga ecuadorianerna trivs i den tyska luften. Som lag är de möjligen ett litet, litet snäpp bättre och starka defensivt, medan Polen, också ganska svåranalyserade, har brister i just försvaret men är helt okej framåt. När de för inte så länge sedan möttes i en träningsmatch blev det 3-0 till Polen, och läser man odds på segrare eller andra tips faller 90% till polackernas favör. Jag har sett Ecuador mot bland andra Holland på europeisk mark och tycker de var bra då - tillräckligt bra för att kunna överraska mot Polen. Det får bli en högoddsare från mig: jag tippar på oavgjort.Benkes försnack: Redan här känns det som kampen om andraplatsen avgörs. Kommer polackerna kunna mala ner det bollskickliga Ecuador? Det senare laget brukar plocka sina kvalpoäng på hemmaplan på hög höjd, men de ska inte avskrivas helt. Med tanke på den polske målvaktens insats mot Colombia nyligen så kan det räcka med en utspark för seger. Nej, skämt åsido det här blir nog en tuff och tät historia som jag tror att Smolarek avgör i andra halvlek. Resultat: 0-2 (0-1). Matchens tre bästa: Augustin Delgado (fw), Ivan Hurtado (mb), Ivan Kaviedes (fw).  Benkes efteranalys: Det är alltid några lag i VM som förväntas ta sig vidare, mest för att motståndet inte är speciellt väldokumenterat. Polen måste nu räknas till dessa floppar. Ecuador har kvar många spelare sen sist och hade en intelligent och vägvinnande taktik, medan polackerna var märkligt andefattiga. Det är så dags att pressa på och skapa två ramträffar när de redan ligger under med 2-0 och tio minuter återstår. Augustin Delgado som rullade in tvåan och skarvade fram till Tenorios första mål har haft en brokig karriär med en misslyckad sejour i Europa (Southampton), men nu fick vi se varför han har ett grundmurat rykte i Sydamerika. Veteranen Ivan Hurtado, som utgick skadad, höll ihop försvaret så länge han var med och med tanke på att Polen trots allt lyckades skapa en del sedan han utgått så märktes det hur viktig han var. Polens insats var jämngrå, men Euzebiusz Smolarek visade ändå glimtar av vilja. På det hela taget en kontrollerad insats av Ecuador men frågan är om det inte var Polen som underpresterade. Återstår att se hur Ecuador hanterar att föra spelet mot Costa Rica. Den här matchen visade trots allt att jag undervärderat deras lag och övervärderat deras höghöjdsfördel i kvalet.
(Staffan Lindeborg och Thomas Wernerson)   Niclaz försnack: Det är idag det börjar! Och är man tippad som eventuell slutsegrare som England är så vill man också visa det. Jag tror att det blir ett klart styrande spel från engelsmännen, med långa och spektakulära passningar som avlösar varandra mot kanske framförallt tandpetaren Peter Crouch. Paraguay kommer ligga bra i försvaret, Gamarra kommer spela fult mot Crouch och de kommer satsa på snabba omställningar genom långbollar mot Roque Santa Cruz. Det blir spännande att se hur bra han kommer vara nu när han inte spelat på jättelänge - är han i form kan man ju kanske chocka med ett 1-0-mål, men mycket mer än så lär det inte bli. England måste vinna och gör det också. Mål av Owen?Benkes försnack: England ser starka ut och är en av mina favoriter till slutsegern. Gerrard är tydligen ett frågetecken och Rooney får säkert inte spela, men det ska inte behöva göra någon skillnad. Jag tror faktiskt att England kommer att köra över Paraguay, vilket Sverige kan få lida för i andra omgången. Jag tror mycket på Peter Crouch i matcher mot lite sämre motstånd. Det är lätt att underskatta hans teknik och förmåga att komma till avslut på små ytor. Även om den inte är enastående så är den funktionell. Två mål från Crouch och en Lampard-straff. Resultat: 1-0 (1-0). Matchens tre bästa: John Terry (mb), Carlos Paredes (om), Peter Crouch (fw).  Niclaz efteranalys: En match med ett enda mål, gjort efter tre minuter av mittbacken i det förlorande laget låter inte som någon höjdarmatch. Det var det inte heller. Mittfältarna Lampard och Gerrard syntes inte särskilt mycket tycker jag, Beckham hade sina frisparkar, Joe Cole var bra på sina kant och Peter Crouch var ständigt närvarande - trots allt såg det segt ut. Paraguay var organiserade och spelade med ett imponerande lugn och självförtroende, dock utan att se särskilt farliga ut. Svennis började redan efter 55 minuter backa hem och bjöd därmed in paraguayanerna i matchen, lät dem ha mer boll och gjorde tv-publiken besviken och sur, men inte mycket hände. När slutsignalen gått och fastställt tre poäng till England var det bara att gratulera Svennis till en taktisk men tråkig seger som förmodligen betyder avancemang. Trinidad/Tobago kommer man till skillnad från Sverige att köra över. (Chris Härenstam och Glenn Strömberg)   Niclaz försnack: Som propagerat för i gruppanalysen så ser jag inte Trinidad/Tobago som något stjärngäng. I skrivande stund hörde jag nyss ett tips från en TV4-reporter på 1-1 och man envisas med att varna om att de är snabba, irrationella och allt det där man tror att de är förmodligen bara för att de har samma hudfärg som Nigeria. Inleder Sverige med fart tror jag att det ganska snabbt kommer märkas att kvaliteten saknas även om kämparglöden finns där, och det räcker inte. Med de löpande och hungriga supersvenskarna Ibrahimovic-Larsson-Ljungberg kan det mycket väl bli en öppningsmatch i stil med den mot Bulgarien för två år sedan. Logiskt sett kanske man borde tippa på gnetmatch där Sverige får kämpa sig till en ledning, men jag slår på stort och tippar 4-0. Med Shaaban i målet - trygg och med pondus men lika bra som Hedman på att slänga sig - blir det kul att se om trinidaderna lyckas få iväg något långskott. Kanske får man vänta på att det tar fart till dess att Källström kommer in - så trist att de bänkar honom igen! Ljungberg eller Larsson blir matchens lirare. Benkes försnack: Att Isaksson är skadad ska inte behöva betyda något i den här matchen men avsaknaden av ett eget spel kan ställa till större problem. Jag tror det att nerverna släpper i andra halvlek och att Henke frälser oss. Trinidad/Tobago kommer dock sticka upp med ett kontringsmål signerat Stern John vilket får hela Sverige att gemensamt tugga på naglarna. Resultat: 0-0. Matchens tre bästa: Shaka Hislop (mv), Dwight Yorke (dm), Fredrik Ljungberg (vm).  Niclaz efteranalys: Enligt mitt sätt att se fotboll finns det bara en person att vara riktigt förbannad på efter detta fiaskoresultat. Svensson lunkade runt och tyckte det var varmt, Mellberg tjongade, ytterbackarna hade inte mycket boll och supersvenskarna missade lägen - men vad höll Lagerbäck på med? I en sådan här match kan jag inte förstå - vilken fotbollsfilosofi man än må ha - hur man kan undgå att se det för mig så retligt uppenbara felvalet i att inte ha en spelfördelande Kim Källström på planen tidigare, en kille som vill ha boll, försöker vara kreativ, kan hitta ytterbackarna och Ljungberg som står och viftar. I en match mot ett sämre lag som Trinidad/Tobago är det ju bara idiotiskt att ha med spelare av anledningen att de är "säkra kort defensivt". Hur mycket behöver Svensson och Linderoth bidra med på den fronten i en sådan här match? Redan efter en kvart var tendensen med Mellbergs långbollar överdrivet tydlig, och anledningen till att han tjongar bort bollen är ju givetvis att han inte tycker sig hitta någon att passa. 20 sekunder in i den andra halvleken åkte dessutom Trinidad/Tobago på ett rött kort och Sverige fick ännu mer spelyta. Anders Svensson såg precis lika trött ut, kom inte ned och mötte, önskade att någon annan skulle göra det och gav indirekt ansvaret till Mellberg eller Linderoth, knappast de som är tilltänkta spelmotorer framåt. Mellberg slog under matchen 29 passningar varav 14 var långbollar. Linderoth passade 69 gånger och hur överskattad jag än tycker att han är så är han värd en eloge för att han åtminstone försökte, även om såklart många gick fel. Anders Svensson spelade i 62 minuter och rörde bollen 27 gånger - Kim Källström spelade i 12 och hann passa 18 gånger, däribland flera öppnande krossbollar. När bytet väl kom och resulterade i en helt förändrad matchbild, något man ju trott på redan från början och därför tjatat om hela matchen, blir man ju så sur på denna Lagerknäpp att man - och det är ju inte första gången under hans era - nästan börjar heja på en flopp så han får kritik. Kanske har de haft för mycket tur med sena mål tidigare att hoppet till ytterligare ett sådant passiviserade herrar Lars-Roland. Nu blev det ju också 0-0 vilket betyder att Sverige måste vinna mot antingen Paraguay eller England. Jag håller dock med Lagerbäck om att spelet var bra men att marginalerna var emot, för i stort tycker jag inte att Sverige var så mycket sämre än mot exempelvis Bulgarien i 5-0-matchen för två år sedan. I nästa match kommer Källström att spela från start - Lagerbäck vågar inte annat - och en vinst mot Paraguay kan räcka.
(Robert Perlskog och Jens Fjellström)   Niclaz försnack: Blir inte England-Paraguay en toppmatch så blir det här garanterat det. Guldkandidaten Argentina känner nog att de måste vinna den här matchen både för att ha en chans i gruppen och inte kvävas av allt tryck de har på sig, och då är Elfenbenskusten verkligen ingen kul motståndare. Med Drogba, Kalou och Arouna där framme är de ständigt farliga. Jag tror att Argentina kommer försöka styra matchen, spela runt och hoppas på Riquelmes briljans, men tycker att valet av Saviola från start känns fel och ser Elfenbenskusten som ett underskattat lag. Troligen kommer afrikanerna att visa en spelglädje som inte finns hos de pressade argentinarna och kommer då inte ett ledningsmål för favoriterna tidigt i matchen blir det nog stressat. Klar skrällvarning om Elfenbenskusten visar glöden, annars maler nog Argentina ner dem och fixar tre härliga poäng. Jag hoppas på det förstnämnda. Benkes försnack: Jag tror faktiskt att Argentina tappar en poäng här. En tidig Riquelme-frispark resulterar och Drogba knoppar in en kvittering i andra halvlek. Det kan komma att bli en hård match när griniga argentinare inser att ivorianerna inte nöjer sig med att stå still och titta på Riquelme utan stressar, pressar och glidtacklar. Hoppas att vi får se Messi, då kanske Argentina ändå vinner. Resultat: 2-1 (2-0). Matchens tre bästa: Didier Drogba (fw), Javier Saviola (fw), Juan Roman Riquelme (om).  Niclaz efteranalys: VM-slutspelets utan konkurrens mest välspelade match hittills. Växlande tempo och jämnt till en början, kul att titta på. Elfenbenskusten var överlag bättre än Argentina skulle jag påstå - ändå såg en argentinsk seger ganska säker ut så fort Crespo efter 24 minuter fått in 1-0. Ivorianerna visade upp det härliga, tekniska och snabba passningsspel jag hade hoppats på och såg definitivt inte ut att tyngas av VM-nerver. Drogba tog sitt ansvar som ledare, Zokora var matchens lirare i första halvleken, Boka, Kalou, Akale och Meita försökte och gjorde mycket snygga saker. I Argentina hoppades man på Riquelme som såg hyfsat seg ut i början men kom sedan in allt mer, med stunder av briljans som ledde till bägge målen - då kan man inte klaga. Det var ändå synd om ivorianerna som helt klart gjorde intryck trots att de inte var särskilt nära en kvittering. Sammanlagt hade man ändå fler bra chanser än Argentina men saknade effektiviteten, något de redan innan denna match var kända för. Slutar de snubbla, ramla eller skjuta fisskott blir de tveklöst ett hot mot både Holland och Serbien/Montenegro, det visade man tydligt i den här matchen. För Argentina räcker det nu med en vinst i nästa match mot Serbien/Montenegro för avancemang. Koppla av redan tror jag dock inte att de vågar. (Daniel Kristiansson och Pontus Kåmark)   Niclaz försnack: Här börjar mitt VM! Det är rejält pirrigt nu, men jag är knäppt optimistisk. Hollands snabba, glada anfallsfotboll kommer fungera i detta VM - det känns så säkert. Robben och van Persie är så farliga att van Nistelrooij defnitivt kommer att få lägen och då blir det mål, det har man sett så många gånger förut. Ett enda insläppt mål i kvalet talar givetvis för att det blir svårt att få hål på det starka Serbien/Montenegro, men jag går emot ett realistiskt, målsnålt resultat och tippar på holländskt 3-1. Ett bättre omen än att mina Oranje bestämt sig för att spela i just helorange i alla tre gruppmatcherna finns ju inte. Serbien/Montenegro saknar avstängde Vidic, Manchester United-backen som tillsammans med Krstajic bildade det urstarka mittlåset under kvalet. I övrigt ska det inte vara några större bekymmer - tyvärr. Serberna är nog ett av VM-sluspelets allra mest underskattade landslag, starka, tekniska, passningssäkra och med flera skickliga spelare. Det gäller verkligen för holländarna att Cocu lyckas ta bort Stankovic. Mycket av nyckeln ligger helt klart där, för anfallarna är inte sådana som skapar lägen själva. Dessutom ser jag det viktigt att Ooijer är den som tar Milosevic medan Mathijsen, tyvärr lite långsam, tar hand om måltjuven Kezman. Förhoppningsvis stannar högerbacken också hemma och hjälper till mot Stankovic. Jag hoppas även att Robben och van Persie är så pass farliga hela tiden att de serbiska ytterbackarna inte vågar gå upp. Håller holländarna i taktpinnen bör det vara tillräckligt hoppas jag - kreativiteten som finns räcker för att nysta upp det försvar bara Spanien lyckats komma igenom under kvalet. Kan Raúl göra mål kan van Nistelrooij. Han gör två och Sneijder ett från distans. Robben blir matchens lirare. Hup Holland hup!Benkes försnack: Dags för van Bastens nya Holland att kliva in i turneringen mot ett defensivt Serbien/Montenegro. Dejan Stankovic är deras enda riktiga stjärna, även om Savo Milosevic och Mateja Kezman gärna skulle vilja kalla sig stjärnor. Ett gediget lag som säkert kan ställa till en del problem för Holland. Jag känner mig på förhand osäker på vilket lag Holland väljer att ställa på benen, men stommen med Robben, Cocu, van Nistelrooij och van der Sar håller högsta klass. Lägg därtill spelare som Kuijt, van Persie, van Bommel, van der Vaart och Sneijder så blir det en grymt lag hur man än vänder och vrider på det. Backlinjen är frågetecknet på förhand mest för att jag inte sett mycket av de aktuella spelarna, men förhoppningsvis ett utropstecken efter matchen. Jag tror vi får se mycket av Robben men det blir Nistelrooij och Cocu som sätter baljorna.Resultat: 0-1 (0-1). Matchens tre bästa: Arjen Robben (vm), Edwin van der Sar (mv), Gio van Bronckhorst (vb).  Niclaz efteranalys: En mycket bättre öppningsmatch kunde jag inte ha hoppats på! Serbien/Montenegro backade hem direkt, stod under första halvleken ofta med alla man på egen planhalva eller en som stötte vid linjen, inte olikt ett handbollsförsvar. Det gav givetvis Holland utrymmet att styra. Jag undrar om inte holländarna lyckades slå hundra passningar inom laget innan Serbien/Montenegro klarat av fem. Ändå gav det förstås inte chanser gratis - serberna stod lika rätt som EM-greker. Som tur var höll det inte längre än i 18 minuter då matchens överlägset bäste spelare, Arjen Robben, flög igenom och iskallt rullade bollen förbi Jevric i målet. Det väntade då var väl att serberna skulle börja anfalla, men handbollsförsvaret stod kvar och holländarna fortsatte styra. Konstigt hur det tilläts, för med Arjen Robben på planen var det ju hyperfarligt varje gång han fick bollen. Tillsammans med det typiskt högkvalitativa och vackra holländska passningsspelet kunde man som Oranje bara njuta under den första halvleken, utan några större hot från serberna. Bättre för dem blev det i den andra halvleken, då både Zigic och framförallt Koroman bidrog till ett bättre anfallsspel. Holland backade lite men styrde fortfarande, dock inte utan att det kändes farligt emellanåt. Ooijer, Mathijsen, Heitinga och Gio hade ändå bra koll på de serbiska anfallarna och det var sällan de kom till lägen. Ett antal fasta situationer var det farligaste. Generellt kändes det ändå väldigt tryggt, Holland hade 61% boll, mängder av chanser och jag tycker att de flesta spelarna var bra, de inbytta inkluderade. De enda som inte kom upp till betyget väl godkänt anser jag vara van Nistelrooij, dock bra i den första halvleken, Cocu, Landzaat och van Persie. Arjen Robben var fantastisk, van der Sar oerhört förtroendeingivande och bra även i uppspelsfasen, van Bronckhorst i det närmaste felfri. Det känns dessutom - vilket känns underbart att kunna skriva - som att det finns en nivå till.
(Chris Härenstam och Glenn Strömberg)   Niclaz försnack: Rolig match! Och ett vad det ser ut avgörande om andraplatsen - jag tror dock att både Iran och Mexiko kan sno poäng av Portugal. Oavsett resultat mot Portugal är det ändå denna match som kommer avgöra kalaset, för mot Angola blir det varsina tre pinnar. Mexiko lär ta kommandot med sitt lugna, säkra passningsspel med Marquez som spelfördelare, Iran försöka kontra genom Mahdavikia och hoppas på finess från min favorit Karimi och Hashemian, mål från store Daei. Möjligen lite lågt tempo, men med samma säkerhet en härlig match att titta på. Mexiko borde vinna, 1-0. Jag hejar på Iran :) Benkes försnack: Det finns naturligtvis en del matcher i VM som på förhand känns ganska trista. Och varken Mexiko eller Iran känns speciellt spännande på förhand. Mexiko är favoriter och jag tror på att de avancerar från gruppen, men samtidigt är de ett lagom svårt motstånd för Iran att skrälla mot. Bigamisten Mahdavikia får tillsammans med sina Bundesligakollegor Zandi, Karimi och Hashemian ta ett stort ansvar. Oswaldo Sanchez som precis begravit sin far i hemlandet har flugits tillbaka för att vakta målet och är viktig för laget. Frågan är om han påverkats något, att sorgearbetet eller om faderns dödsfall stärkt honom och laget. Guillermo Franco har stundtals imponerat i Villareal och får förhoppningsvis spela. Han känns som en spelare som har större chans än exempelvis nickspecialisten Borgetti att avgöra en match av den här karaktären.Resultat: 3-1 (1-1). Matchens tre bästa: Omar Bravo (fw), Rafael Marquez (mb), Mehdi Madhavikia (hm).  Niclaz efteranalys: Underhållande match med anfall efter anfall. Mexiko som gärna spelar lugnt och metodiskt blev tydligt störda av iraniernas höga press och fick därför många gånger slå långt för att inte bli av med bollen, något som nästan fick Iran att se bättre ut under den första halvleken. Ali Karimi var dock hyfsat osynlig, glimtade till ibland men såg ofta bollen flyga förbi. Mest synliga var istället Vahid Hashemian och Mehdi Madhavikia som med sin teknik kom fram flera gånger. När det en bit in på andra halvleken stod 1-1 och Mexiko hade gjort sina tre byten av olika skäl, kändes det lika logiskt att Iran kunde vinna som Mexiko men att det definitivt hängde ett mål i luften. Mexiko gjorde det, Iran försökte direkt komma tillbaka, Mexiko gjorde ett till bara tre minuter senare. En ändå imponerande match av Iran tycker jag, som nu har Portugal härnäst.
(Robert Perlskog och Jens Fjellström)   Niclaz försnack: Kan Trinidad/Tobago så kan Angola - några fler argument kommer jag inte på. Det handlar mer om siffrorna här, vilka spelare som lyckas, om mästerskapssopan Pauleta gör mål, om Angola har någon attraktion - sådana saker. Dramatiken tippar jag uteblir. Chansen att få med spänning i bilden är såklart om Angola mot förmodan skulle lyckas kontra in ett mål eller portugiserna missa femtio lägen vilket ju inte låter jättesannolikt. Angolanerna lär dock kämpa för fullt och det kan ju alltid både hjälpa dem och vara kul att se på. Jag tippar 0-5.Benkes försnack: Angola ska om man ser till meriter och spelare (på pappret) inte ha någon chans mot portugiserna, men i den här matchen kommer de sälja sig dyrt. Det kan även bli irriterat och fult, vilket kan få portugiserna ur balans. Att få de ofta lite diviga portugiserna ur balans är nog Angolas enda chans i den här matchen för annars ska Ronaldo, Figo, Carvalho, Miguel och kompani ta hem detta med ett par måls marginal. Jag tror att det kommer bli lite nervigare än Portugal tänkt sig men sedan löser det sig i andra halvlek med ett straffmål och ett grant spelmål av Uniteds Ronaldo. Jag såg annars Angola i afrikanska mästerskapen då de gjorde en mycket slätstruken insats, kanske kan Benficas Mantorras sticka fram, men hur det laget hade kvalificerat sig till VM var en gåta.Resultat: 0-1 (0-1). Matchens tre bästa: Luis Figo (hm), Tiago (mf), Simao (vm).  Niclaz efteranalys: Med mål efter fyra minuter trodde nog fler än jag att det skulle rinna iväg. Angola överraskade dock positivt med helt okej spel - men visst kunde Portugal ha dragit ifrån om de bara skärpt till sig i avsluten. Luis Figo visade kritikerna att han fortfarande kan spela, Pauleta att han faktiskt kan göra mål även i mästerskap. Matchen tog, lite likt England-Paraguay, av i tempo efterhand men bjöd ändå på mer anfallsglad fotboll, med ett säkert Portugal som styrde. Portugiserna måste ändå höja sig ett snäpp inför kommande matcher.
(Staffan Lindeborg och Thomas Wernersson)   Niclaz försnack: Två jämnstarka lag som behöver vinna för att ha en chans i gruppen betyder att det högst troligt blir en bra och dramatisk match. Dessutom har bägge lagen en varsin trio klasspelare att hålla ögonen på: Nakata, Nakamura och Ono i Japan, Kewell, Cahill och Bresciano i Australien. Ska japanerna vinna behövs en målgörare - efter träningsmatchen mot Tyskland hoppas man definitivt på Takahara där - och att de klarar av australiensarnas fysiska överlägsenhet. Förbundskapten Guus Hiddink är en smart man och har otivelaktigt manat sitt lag till hårt spel, särskilt mot Japans kreativa innermittfält. Jag är förtjust i japanernas sätt att spela fotboll och trots sköne Hiddink hoppas jag på dem. Det blir dock tufft, kanske för tufft. Oavgjort är väl mest logiskt men jag tippar tyvärr 2-1. Benkes försnack: Två lag som enligt tipsen ska få det svårt att gå vidare ur gruppen där även Brasilien och Kroatien ingår. Jag tror att Japan har störst potential att störa Brasilien och Kroatien med sitt kortpassningsspel, energiska snabba spel, men frågan är om de klarar av att slå Australien som har en hel del kvalitetsspelare med Tim Cahill, Mark Viduka och Brett Emerton i spetsen. Kanske kan gamle Leeds-stjärnan, numera Liverpool-komplementet, Harry Kewell få en nytändning i VM. Avgörande i matchen blir hur Australiens lite stabbiga backlinje klarar av att hantera Japans djupledslöpningar. Japan har drabbats av en del skador inför VM, men deras spel bygger inte så mycket på enskilda spelare så de borde kunna hantera det på ett bra sätt. De japanska Europa-proffsen spelar kanske inte i lika imponerande klubbar som för fyra år sedan, men får mer speltid och har förhoppningsvis utvecklat hårdhet som kommer väl till pass mot Australien. Viduka nickar in ett mål för Australien men i värmen kommer japanernas kvickhet fälla avgörandet.Resultat: 3-1 (0-1). Matchens tre bästa: Tsuneyasu Miyamoto (mb), Tim Cahill (mf), Mark Viduka (fw).  Benkes efteranalys: Båda lagen visade att man ville vinna matchen tidigt. Spelarna tog offensiva positioner och spelavståndet blev snabbt stort i hettan. Mittfältarna fick springa långa sträckor för att vara med i försvar och anfallsspel. Australien skapade initialt chanser främst genom Vidukas styrka inne i boxen. Så kom chocken. Ett inlägg rakt framifrån från Nakamura som Schwarzer bara skulle plocka ned. Men han sprang snett in i situationen och en japansk spelare kom i vägen varför han inte nådde fram. I nio fall av tio dömer domaren bort målet, men inte i detta fall och i ren ilska dundrade Harry Kewell fram och sköt i ribban direkt efteråt. Under andra halvlek bytte Guus Hiddink ut försvarare och mittfältare för att få in Cahill, Kennedy och Aloisi. En chansning som hade kunnat straffa sig då Japan hade några giftiga kontringslägen som de borde ha förvaltat mycket bättre. Nu blev det istället så att Australien fick fast bollen i offensivt läge och med sju minuter kvar kvitterade Cahill efter en misslyckad insats av Kawaguchi i målet. Fem minuter senare satte samme Everton-spelare ett vackert skott där den japanska passiviteten blev plågsamt uppenbar. Han fick stå och måtta en och en halv meter utanför straffområdet. Tim Cahill gjorde därmed Australiens två första VM-mål i historien och lär väl få en staty, gata och kanske någon strand uppkallad efter sig där nere. Australien verkade vilja vinna mer än Japan i den här matchen och när det väl vände hade Japan inte mycket offensiva krafter kvar även om de mycket väl hade kunnat få en straff vid 1-1. En underhållande match och ett rättvist resultat.
(Robert Perlskog och Jens Fjellström)   Niclaz försnack: Här blir det verkligen spännande! USA är i detta VM-slutspel för att visa oss européer att de faktiskt är att räkna med, att USA inte ser "soccer" som någon larvsport vid sidan av sin egen amerikanska fotboll. Ska de nå det uttalade målet med en semifinal behöver de ju dock slå både Tjeckien idag och sedan undvika stryk mot mäktiga Italien och starka Ghana, så nog är det upp till bevis på en gång. Och tro mig - de kommer springa, de kommer kämpa och de kommer absolut att vara farliga. Tjeckien är ju dock allt annat än ett lag man enkelt slår. Baros är tillbaka efter sin skada och Rosicky ska vara redo vilket betyder att det blir det starkaste laget man ställer upp med. I och med att det finns så mycket fart i Tjeckien tror jag att det blir svårt för amerikanerna, som bör ha en större chans att ställa till med något mot de långsammare italienarna i nästa match. Benkes försnack: För fyra år sedan överraskade USA en hel fotbollsvärld genom att nå kvartsfinalen. I år har de fått en svår lottning med Ghana, Italien och Tjeckien och det är svårt att se de göra samma succé igen. En stor fördel som USA brukar ha är att de spelar med ungefär samma spelare, som skolats tillsammans och därför har en mycket bra organisation som brukar kunna anpassas väl efter motstånd. Nyckelspelare är Beasley som måste komma till bra och hota med djupledsledningar. Annars hänger mycket av det kreativa spelet på Landon Donovan. Försvaret och målvaktssidan ser bra ut. För Tjeckiens del handlar matchen bara om att ta tre poäng och vi kommer säkerligen inte få se något skönspel från deras sida. De kommer att förlita sig mycket på Kollers styrka och bygga spelet därifrån med väggspel och djupledslöpningar på Nedved, Rosicky och förhoppningsvis Baros.Resultat: 0-3 (0-2). Matchens tre bästa: Tomas Rosicky (mf), Jan Koller (fw), Tomas Galasek (dm).  Niclaz efteranalys: Än så länge finns det fyra delar av detta VM-slutspel man känner att man skulle minnas det för om det slutade idag: allt halkande, den jobbiga kameravinkeln, stänkare och tidiga mål. På så sätt hade den här matchen allt. Hade det inte varit för fallet Sverige hade man även kunnat lägga till att det hittills varit ett skrällfritt VM där storlagen lyckats spela ut och det tycker jag är skönt. Tjeckien ägde den här matchen från första till sista stund. Jan Koller var innan han skadade sig ett ständigt hot, gjorde mål efter fyra minuter och stod sedan som den ensamme anfallaren mot två upptagna mittbackar. Grygera och Jankulovski kom fram på kanterna gång på gång, Rosicky, Nedved och Poborsky ångade på i mitten - men det var USA som hade bollinnehavet. Reyna var ganska bra men i övrigt var USA en stor besvikelse, helt utmanövrerade av det organiserade Tjeckien. Ska man ha någon som helst chans mot Italien eller Ghana måste man höja sig flera nivåer. Det var dock inte många centimeter ifrån att man fick 1-1, men Reynas skott gick stolpe-ut och Rosicky pangade tio minuter senare in ett mer rättvist 2-0 som kändes avgörande trots att dev ar 55 minuter kvar. Tjeckerna imponerade stort. Att bli av med Koller, troligen för hela turneringen, är ju däremot ett enormt avbräck att addera till en redan skadad Milan Baros.
(Chris Härenstam och Glenn Strömberg)   Niclaz försnack: Väldigt mycket hänger på italienarna själva i den här matchen. Ghana är ett mycket bra lag med den fantastiska duon Essien-Appiah på mittfältet, men Italien ska slå dem om de når upp till normal standard. Frågetecknena Totti och Nesta kommer spela medan Gattuso sitter skadad på bänken, något jag helt klart ser positivt - både De Rossi och Perrotta är bättre fotbollsspelare. De största problemen är nerverna, stämningen i laget efter alla problem, att Italien historiskt sett ofta har det svårt i öppningsmatcher och gruppspel överlag. Jag tror att man med den skicklige Lippi vid rodret överkommer dessa hinder och tar en säker vinst i stil med Argentina-Elfenbenskusten, dock med 2-0. Som alltid hoppas jag få se min älskade Del Piero.Benkes försnack: Det har varit en turbulent tid för italiensk fotboll de senaste månaderna. Mutor, domarskandaler och spelskandaler. Frågan är om det svetsat samman laget eller om spelarna i spansk anda faller isär i klubbfraktioner. Det är dock inte vanligt när det kommer till italienska landslag och jag tror att Italien tack vare alla problem kan bli att räkna med. I anfallet finns det många alternativ och uppställningar för Italien att laborera med. Mot Ghana kan det vara så att nyckeln ligger i att distansera Totti från Essien, som säkerligen kan gnugga sönder Roma-stjärnans kreativitet. Luca Toni är ett rörligare alternativ till Vieri och kan få sitt landslagsgenombrott i VM. Jag tror också att Del Piero kan spela en viktig roll som inhoppare. Andrea Pirlo kommer säkert dra sig rätt långt bakåt för att få tid att styra spelet, men räkna också med att Appiah och Essien kommer att ha order att sätta press på honom. Gattuso har naturligtvis också en viktig roll för att Italien inte ska bli alltför dominerade när det kommer till det fysiska spelet på mitten. Jag tror att Italien får sig en väckarklocka och en knäpp på näsan med ett par förlorade poäng.Resultat: 2-0 (1-0). Matchens tre bästa: Andrea Pirlo (dm), Luca Toni (fw), Michael Essien (mf).  Niclaz efteranalys: Underbar match mellan två väldigt taktiska och välspelande lag, enligt mig VM-slutspelets hittills bästa. Ghana visade direkt att de inte tänkte visa italienarna respekt utan tog till och med taktpinnen, styrde genom det fantastiska mittfältet Italien visste att de hade emot sig. Perrotta och De Rossi gjorde bägge bra matcher, ännu bättre än så skulle jag säga - ändå var Appiah, Muntari, Pantsil och främst Essien strålande. Det talar för en bra match. Något Ghana framöver får passa sig för - något motståndarna efter den här matchen definitivt kommer vilja utnyttja - är att orsaka för många hörnor mot sin osäkre målvakt. Italienarna fick den ena efter den andra under den första halvleken och målvakten var uppe och viftade på de flesta, ena gången farligare än den andra. Det var därför väntat att också ledningsmålet skulle komma på en hörna, dock inte på inlägg. Pirlo var många gånger avskärmad under matchen, men när han väl fick utrymmet så ledde det till bägge målen: 1-0 genom ett vackert skott, 2-0 som följd av en öppnande passning. Ghana var däremot inte alls ofarliga utan kunde ha fått både en och två straffar. Ändå tycker jag inte att det kändes så jättefarligt - Italien hade bra koll, Nesta och särskilt Cannavaro var enorma i backlinjen och tillät nästan ingenting. Jag ser verkligen fram emot fortsättningen!
(Daniel Kristiansson och Pontus Kåmark)   Niclaz försnack: Kanske inte en match som på förhand bidrar till en ökad sjukfrånvaro här i Sverige, men för den som gillar fart och fläkt kan det nog vara något. Sydkorea spelar alltid energisk och rörlig fotboll, troligen alldeles för snabbt för Togo att hänga med i under 90 minuter. Koreanerna måste dessutom vinna den här matchen för att slåss om en plats i åttondelen. Det bör de klara av, för Togo är inget bra lag och inte lär man ju heller ha blivit bättre av alla dessa bekymmer, nu senast med en förbundskapten som åkt hem för att några dagar senare komma tillbaka till samma situation där spelarna inte får de pengar de vill ha. Knepigt. Togo känns heller inte som ett lag som av vreden biter ihop och visar upp sig utan snarare blir tjuriga, men kanske kan viljan att spela till sig fina proffskontrakt leda till bra fotboll. Om inte finns väl chansen att de går ut på planen mer för att jämna till gräsmattan än att spela, ungefär som de gjorde under de afrikanska mästerskapen. Att det kommer vara dribblande divor vi får se bland togoleanerna verkar ganska troligt, men man vet ju aldrig. Benkes försnack: Togo har varit VM:s mest sorgliga följetong. Spelarna kräver varder 1,4 miljoner för att spela, förbundet vägrar, spelarna bojkottar tre träningar, tränaren Otto Pfister hoppar av, spelevinken Schaefer erbjuder sina tjänster men tackar nej eller blev aldrig tillfrågad (oklart vilket) varpå Pfister kommer tillbaka (temporärt?). Sydkorea kunde knappast få mer gynnsamma förutsättningar och känns även på förhand som ett bättre lag. Precis som Angola gjorde Togo en mycket svag insats i afrikanska mästerskapen, men nu får vi se om de kan koncentrera sig på fotbollen. Det finns styrka, snabbhet och talang, men sydkoreanerna torde ha ett taktiskt och tempomässigt försprång. Jag tror det blir en hel del mål i den här matchen och tippar att Togo visar mer tåga än vad man skulle kunna tro. Varför inte VM:s första 3-3-match?Resultat: 2-1 (0-1). Matchens tre bästa: Lee Chun-Soo (fw), Choi Jin-Cheul (mb), Mohammed Kader (fw).  Benkes efteranalys: Matchen vände när Togos mittback Abalo visades ut i början av andra halvlek och luften gick ur det tidigare positivt spelande Togo. Sydkorea var inte alls samma lag som för fyra år sedan och spelarna verkade inte ha samma snabbhet. Nu räddades de av utvisningen och svagt målvaktsspel. Frisparken som gav 1-1 hade varit en målvaktstavla på den nivå jag spelat fotboll (division 7) och var det givetvis även nu. Skottet gick nästan mitt i målet och inte mer än en meter ifrån målvakten. Det känns som båda lagen kommer att få det svårt att gå vidare även om Sydkorea genom vinsten leder gruppen.
(Chris Härenstam och Thomas Wernersson)   Niclaz försnack: Efter två oavgjorda matcher lagen emellan i kvalet bör man väl tippa något liknande den här gången. Schweiz är duktiga, ganska rörliga och samspelta och med flera unga, duktiga spelare. Ska Frankrike leva upp till några förväntningar bör man å andra sidan visa det på en gång. Förbundskapten Domenech verkar inte ha tänkt som jag när han presenterade laguppställningen, innehållandes Thierry Henry som ensam forward. Fegt! Wiltord och Ribery lär dock tillsammans med Zidane skapa en hel del lägen men det känns ändå som om man behöver en målgörande Trezeguet också. Väldigt tråkigt tycker jag, och det är nästan så jag hoppas att det straffar sig. Kanske står det och väger fram till dess att Trezegol får komma in och bli hjälte - det vore kul. Spännande också att se om Zidane visar klassen eller åldern, och om Henry får visa sin briljans även i landslaget. Benkes försnack: Frankrike har meddelat att Ribery ska spela från start mot Schweiz. Förmodligen betyder det att Malouda eller Zidane får flytta på sig för visst startar väl ändå Trezeguet med Henry på topp? Det finns massor av talang i Frankrike även om träningsmatchen mot Kina senast inte var någon höjdare trots ett ordinarie lag. Nyckeln för Frankrike är att man bemödar sig att hålla tempo i passningar och löpningar. Låter man Zidane styra spelet är risken att det blir för slött och att man låter Schweiz sjunka ner och krympa ytorna. Schweiz har ett talangfyllt lag som ska lära inför hemma-EM om två år, men redan nu kan de vara redo för skrällar. Arsenals Senderos håller ihop försvaret och Alexander Frei är en mycket giftig spelare. Jag tror på en mycket tillknäppt match där Frankrike vinner med uddamålet.Resultat: 0-0. Matchens tre bästa: Philippe Senderos (mb), Zinedine Zidane (om), Willy Sagnol (hb).  Benkes efteranalys: Frankrike är ett landslag utan kraft och vilja i dagsläget. Värmen (34 grader) gjorde sitt för att sänka tempot, men nog kan man förvänta sig mer av fransmännen. Schweiz spelade klokt och hade faktiskt de vassaste chanserna, Barnettas stolpskott och den efterföljande returen samt nicken från Gygax. Senderos och Mueller skapade ett starkt mittförsvar som dock hade det relativt lugnt då Henry sällan fick det understöd som hade behövts från Ribery eller Wiltord. Frankrike behöver spela med två anfallare om man vill åstadkomma något i den här turneringen och förhoppningsvis startar Louis Saha nästa match. David Trezeguet verkar ha placerats i kylskåpet av Domenech, men å andra sidan har Henry och Trezeguet fungerat relativt dåligt tillsammans i landslaget så det kanske är till godo. Zinedine Zidane gjorde en bra match men saknar tempot och kvickheten samt den där sista precisionen i passningarna. Thierry Henry gjorde en godkänd första halvlek men försvann i andra halvlek. Schweiz var mest nöjda med resultatet men kan inte heller vara helt nöjda med sitt spel. På det hela taget en av VM:s sämsta matcher hittills.
(Robert Perlskog och Jens Fjellström)   Niclaz försnack: Brassarnas ingång i en VM-turnering betyder alltid någonting extra, vare sig man gillar dem eller inte. Med sin gladfotboll ska de i den här öppningsmatchen försöka få hål på ett försvarsstarkt Kroatien, en match som på förhand känns som självklar underhållning. Jag tror inte att Brasilien bryr sig så mycket om vilka de möter utan går nog mest bara och längtar efter att få spela. Kroaterna ska givetvis försöka utnyttja det, hoppas på många fasta situationer där Srnas högerfot får chansen att träffa skallen på någon av de tunga pjäserna brassarna nog får problem mot, samt försöka hålla 0-0 ett tag i början. Med tanke på hur kaxig förbundskapten Kranjcar varit tidigare vore det inte helt ologiskt om han, i likhet när Kroatien tidigare slog Argentina med 3-2, försöker gå på offensiven och det är ju såklart mer riskfyllt. Hur som helst minskar det ju inte chanserna för en bra match. Jag tror dock att kroaterna underpresterar och förlorar med marginal. Benkes försnack: En riktig toppmatch där Brasiliens offensiv ställs mot ett av turneringens bäst organiserade försvar. Många undrar säkert hur det kommer fungera med Kaka och Ronaldinho som båda vill ha bollen mest hela tiden, men det mest intressanta är nog att se hur Kroatien hanterar uppvaktningen av dessa spelare och vilka ytor som lämnas till övriga brassar. En nyckel till ett bra resultat för Kroatien blir också att undvika frisparkar omkring eget straffområde. Något som jag inte är säker på de ofta småfula och hetsiga kroatiska backarna lyckas hålla sig från. Kroatien kommer säkert att försöka spela upp långa bollar på Prso och starta sina anfall därifrån, men risken är att avstånden blir för stora och att Prso blir för isolerad. Jag tror att Brasiliens offensiva kraft blir för stor, men Kroatien kan säkert sätta en balja också.Resultat: 1-0 (1-0). Matchens tre bästa: Robert Kovac (mb), Kaka (om), Dado Prso (fw).  Benkes efteranalys: Det blev ingen klang och jubel-föreställning från Brasiliens sida, men de lämnade Berlins Olympiastadium med tre poäng. Några stora frågetecken finns dock kring Brasiliens insats. Kan man verkligen fortsätta ha Ronaldo på planen och vinna VM-guld? Jag har aldrig sett honom så orörlig och oengagerad som i den här matchen och hur kommer Cafu hantera snabbare yttrar och forwards än Babic och Prso som satte honom i stora svårigheter i den här matchen? Brasilien gick på halvfart men det måste vara lite oroväckande för brassarna att Kroatien med så enkla medel lyckades ta sig fram till målchanser. Räkna med att alla framtida brassemotståndare kommer att plugga in bristerna som blottades i den här matchen. Emerson och Ze Roberto var oerhört viktiga då ingen av de fyra stora egentligen jobbade någonting i defensiven. Det kändes lite nonchalant när Kroatien kunde spela upp lösa passningar mitt i banan i första halvlek utan att Adriano, Ronaldinho, Kaka eller Ronaldo ens gjorde en ansats att styra uppspelet eller täcka ytor. Kaka jobbade hårdare i andra halvlek och kom stundtals väldigt långt ner på högerkanten för att hjälpa Cafu. Annars verkade det som Parreira sagt till stjärnorna (minus Ronaldo som inte sprang en defensiv meter på sina 65 minuter) att gå tillbaka till egen planhalva när Kroatien hade boll. Givetvis borde Brasilien försökt sätta mer press på uppspelen där kroaterna nu fick gott om tid att hitta Prso och Klasnic. Målet var en riktig delikatess där Kaka visade att vänstern inte går av för hackor. Kroaterna skapade mängder av bra chanser, men skotten hamnade för det mesta mitt på Dida. En bra målvakt står rätt placerad heter det ju, men frågan var om inte kroaterna borde haft bättre riktning på skotten. Om brassarna ska ta guld tror jag att Cafu och framförallt Ronaldo måste petas. Det finns bättre alternativ i truppen och Adriano blev mycket bättre så snart Ronaldo gått av planen.
(Staffan Lindeborg och Glenn Strömberg)   Niclaz försnack: De tippade lagen att ta sig till åttondel inleder mot varandra - det tycker definitivt bägge lagen är obehagligt i det här läget. Spanien har sina veka nerver och vill sannerligen inte inleda med en förlust, medan mästerskapsdebutanten Ukraina troligen tvingas vara utan sin storstjärna Shevchenko som inte riktigt är spelklar ännu. Men visst vill man ha tre poäng här. Ukraina har ett skickligt lag rakt igenom med många spelare som får visa sig inför den stora publiken för första gången, och unga killar som Ruslan Rotan tror jag lyckas också. Spanien är på pappret ett av de fem bästa landslagen - ändå känns det väldigt osäkert angående vilka spelare man ställer på planen. Som nämnt i grupptexten så hoppas jag verkligen att de bänkar Raúl, något som knappast händer. Jag skulle tippa att det är han och Fernando Torres som börjar, medan innermittfältet istället är det stora frågetecknet. Hur man än formerar sig och vare sig Ukraina chansar med Shevchenko eller inte så tror jag starkt på en underhållande match. Joaquin eller Torres blir matchens lirare? Benkes försnack: Enligt de senaste rapporterna är Chelseas senaste supervärvning Andrei Shevchenko tydligen i spelbart skick, vilket naturligtvis är av yttersta vikt för Ukraina. Spanien har bänkat Raùl, vilket känns både naturligt, klokt och överraskande. Det är dags för Fernando Torres och David Villa att ta över i landslaget. Ukraina kommer med all säkerhet hålla ner tempot och vädret kommer således att gynna dem. Spanien måste försöka slå passningar i djupet och löpa in från mittfältet för att ta sig igenom Ukrainas försvarsmur. Det finns spelare som kan göra det i form av Fabregas och Iniesta, men frågan är hur Aragones ställer upp sitt lag. Jag tror som jag nämnde i grupptipset på en skräll här. 1-0 till Ukraina. Resultat: 4-0 (2-0). Matchens tre bästa: Marcos Senna (mf), Sergio Ramos (hb), Fernando Torres (fw).  Benkes efteranalys: Vilken insats av Spanien och vilken klockren laguttagning av Aragones! Visserligen ingen Fabregas, men att spela Senna istället för Albelda och Villa, Torres och Luis Garcia på topp med Raùl på bänken var vågat och helt rätt. Ukraina spelade osäkert och passivt. Visserligen hade Spanien lite flyt på andra målet, men ingen kan egentligen diskutera resultatet. Det fjärde målet där Carles Puyol väggade sig fram och sedan frispelade Torres med en nick var fotbollspoesi. Spanien såg helt klart ut som ett lag med ambitioner att finnas med på planen när VM:s sista match spelas. Det finns inga spelare i den här startelvan som finns där på gamla meriter i mina ögon enda frågetecknet är väl hur Puyol och Pablo klarar sig i djupledsspelet, men båda är så pass positionssäkra att man sällan ser de förbisprintade i klubblagen. På ytterbacksplatserna imponerade både Pernia och Sergio Ramos. Ukraina måste rycka upp sig för det finns fortfarande goda chanser att gå vidare från gruppen. Det är bara att glömma den här matchen och gå vidare för Ukraina. Det känns som om Spanien lagt upp sin uppställning lite grann efter Barcelona-mönster på mitten. Man vågar spela med tre mindre, kvickare mittfältare för att få ett bra passningsspel och på så sätt kunna kontrollera tempot och matchen. Längst fram spelar man dock med spelare som allihop vill gå centralt. Det lämnar naturligtvis stora korridorer som det är tänkt att Ramos och Pernia ska utnyttja. Framförallt var det den forne argentinaren som tog vara på detta, men även Ramos kom fram ibland.
(Robert Perlskog och Jens Fjellström)   Niclaz försnack: Nja. Till skillnad från vissa andra matcher som på pappret låter sisådär så tror jag att den här kan bli lika tråkig som den låter. Både Tunisien och Saudiarabien har sin styrka i det defensiva. Förmodligen blir det tuniserna som har mest boll och styr, lugnt och metodiskt medan man hoppas på Dos Santos där framme och bra kantspel. Saudiaraberna lär sätta hoppet till Sami Al-Jaber vilket inte känns lika realistiskt att se lyckas. Ett välorganiserat Tunisien tar sig nog sakta fram till en vinst tack vare ovannämnda Dos Santos och högerspringaren Hatem Trabelsi. Araberna får kämpa, löpa och tacklas förgäves även i detta VM-slutspel, men åtminstone övertyga mer än sist. Eller så blir det väl 3-3, hattrick av Dos Santos och VM:s roligaste match bara för att jag tippar 1-0. Inte mig emot.Benkes försnack: Jag kan inte särskilt mycket om Saudiarabien. Man ser de med fyra års mellanrum och förvånas varje gång hur de lyckats kvalificera sig till VM (frånsett 1994 då de var riktigt bra). Tunisien däremot har ett kompetent lag med god organisation och de ska kunna ta hand om taktpinnen i den här matchen. Måltjuven Dos Santos som importerats från Brasilien brukar få det svårt mot bra motstånd, men bör i den här matchen få flera chanser och någon eller några av dessa sätter han. Mycket av Tunisiens uppspel kommer gå igenom Ajax-proffset Trabelsi och det är en nyckel för Saudiarabien att stänga av högerkanten. Lyckas de med det kan det bli jämnare än väntat. Resultat: 2-2 (1-0). Matchens tre bästa: Hussein Sulimani (vb), Zied Jaziri (fw), Radhi Jaidi (mb).  Benkes efteranalys: En ganska sömnig match som vaknade till mot slutet då poängen skulle fördelas. Saudiarabien var usla i första halvlek medan Tunisien var svaga i andra halvlek. Inget av lagen kan dock sägas ha lyckats speciellt väl i någon del av matchen. Jaziris 1-0-mål var vackert och Jaidi som kvitterade till 2-2 på stopptid visade styrka och vinnarskalle. Annars kan Saudiarabien åtminstone glädjas över att ha startat VM på ett bättre sätt än senast (0-8 mot Tyskland) och kanske kan ha en chans att skrälla mot ett i premiären blekt Ukraina. Tunisien var annars en besvikelse. Detta var en match som de skulle ha tagit tag i och av klasspelare som Trabelsi syntes nästan ingenting. Var avsaknaden av dos Santos verkligen så stor? Även om det blev fyra mål så är detta en match som vi snabbt glömmer.
|